Igårkväll fick jag en rejäl käftsmäll av min hjärna.
Den insåg då att jag PÅ RIKTIGT ska genomgå en förlossning.
Alltså, jag är ju inte dum i huvudet. Jag vet ju att ungen måste ut på ett eller annat sätt. Och jag har vetat om att en graviditet (om allt går som det ska) avslutas med en förlossning.
Och jag har gått från livrädd till peppad, att jag ska fixa det.
Men igårkväll var det som att jag insåg att jag PÅ RIKTIGT, PÅ RIKTIGT ska gå igenom en förlossning.
Som dessutom kan starta precis när som helst, och även inte starta på 3 veckor till.
Jag är livrädd. Jag fick en mindre panikattack.
Jag har ingen aning om vad som väntar, jag har ingen aning om jag kommer klara det.
Kommer jag kunna hantera smärtan?
Kommer jag klara av det mentalt?
Kommer jag klara av det fysiskt?
Jag har astma och i princip noll kondition, hur ska jag klara av en förlossning?!
Känner igen det där, både när det gäller graviditet, förlossning och att det faktiskt ska komma ett BARN! Tror att det är för stort och abstrakt för hjärnan att ta in varför den gör sig lite extra trög ;)Så spännande att du är så nära nu! Följer och håller tummarna :)
SvaraRadera